Guldstandarden inom medicinen. De här systematiska översikterna gick igenom hela den vetenskapliga litteraturen om könsavvisande läkemedel och ingrepp för barn.

Studiens syfte

Ge korrekt information om de aktuella beläggen för behandling av könsdysfori hos barn och ungdomar, bedöma läget i den medicinska praktiken i USA och gå igenom de etiska frågorna kring dessa behandlingar.

Fynd

• Brist på belägg för att medicinska och kirurgiska behandlingar av könsdysfori hos barn förbättrar den psykiska hälsan eller minskar könsdysforin på ett verksamt sätt.
• Pubertetsblockerare och könskorshormoner kan orsaka allvarliga skador, såsom infertilitet, vilket gör balansen mellan risk och nytta ogynnsam.
• Svaga belägg kräver försiktiga riktlinjer och policyer, med tonvikt på fortlöpande utvärdering och bättre datainsamling.
• Patienter och familjer får inte tydlig information om nytta, risker och osäkerhet i behandlingarna, på grund av otillräckligt informerat samtycke.

Studiens syfte

Oberoende översikt av de tjänster som rapporten kallar «Gender Identity Services for Children and Young People», för att ge rekommendationer om problem i hur dessa tjänster ges.

Fynd

• Studier av tidig insats (2015–2016) fann ingen nytta av pubertetsblockerare, och resultaten 2020 bekräftade att det inte fanns positiva utfall.
• Trots det blev pubertetsblockerare rutin 2014, använda på en bredare patientgrupp som inte uppfyllde de ursprungliga forskningskriterierna.
• Att använda en behandling med oklar nytta utan ytterligare översikt avviker tydligt från vanlig medicinsk praxis.
• Cass vilar på University of Yorks systematiska översikter i Archives of Disease in Childhood och på NICE:s tidigare evidensöversikter från 2020 av pubertetsblockerare (GnRH-analoger) och könskorshormoner. De artiklarna står inte som separata faktakort.

Studiens syfte

McMasters Department of Health Research Methods, Evidence, and Impact publicerade systematiska GRADE-översikter av könsavvisande ingrepp. HEI-avdelningens sida listar inte artiklarna en och en; de publicerade översikterna i den serien är översikterna av pubertetsblockerare och hormoner i Archives of Disease in Childhood och mastektomiöversikten i Plastic and Reconstructive Surgery.

Fynd

• Pubertetsblockerare: 10 studier. Jämförande observationella belägg om global funktion och depression hade mycket låg tillförlitlighet. Före–efter-belägg om könsdysfori, global funktion, depression och benmineraldensitet hade mycket låg tillförlitlighet. Författarna rapporterar betydande osäkerhet om effekterna.
• Könskorshormoner under 26 år: 24 studier. Jämförande belägg hade mestadels mycket låg tillförlitlighet om dysfori, global funktion och depression. Före–efter-belägg hade mycket låg tillförlitlighet. En jämförande studie rapporterade lägre odds för depression, med låg tillförlitlighet (OR 0.73, 95% CI 0.61–0.88). Författarna säger att de inte kan utesluta nytta eller skada.
• Mastektomi under 26 år: 39 studier. Jämförande belägg och före–efter-belägg låg från låg till mycket låg tillförlitlighet, inbegripet mycket låg tillförlitlighet om könsdysfori, global funktion och självmordsförsök.
• HEI-författarnas uttalande från augusti 2025 säger att det, enligt GRADE, bara finns belägg med låg tillförlitlighet om nyttan av de ingrepp de granskade. Det är ett fynd om beläggen.

Studiens syfte

Jonas F. Ludvigsson och kollegor publicerade i Acta Paediatrica en systematisk PRISMA-översikt av hormonbehandling hos barn med könsdysfori — psykosocial och psykisk hälsa, kognition, kroppssammansättning och metabola markörer. Det är en evidenssyntes med kollegial granskning.

Fynd

• Av 9 934 poster var 24 studier relevanta: 21 om pubertetsblockerare (GnRH-analoger) hos ungdomar och 3 om könskorshormoner utan tidigare pubertetsblockerare (GnRH-analoger). Inga randomiserade kontrollerade prövningar identifierades.
• De få longitudinella observationsstudierna hindrades av små antal och stort bortfall. Långtidseffekter av könskorshormoner på psykosocial hälsa kunde inte bedömas.
• Pubertetsblockerare (GnRH-analoger) fördröjer benmognad och ökningen av benmineraldensitet. Den densiteten återhämtades delvis under senare behandling med könskorshormoner, när den studerades vid 22 års ålder.
• Beläggen för att bedöma de effekterna är otillräckliga. Författarna presenterar checklistan GENDHOR för att förbättra framtida forskning. DOI 10.1111/apa.16791.

Studiens syfte

Sveriges National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) uppdaterade de nationella riktlinjerna efter att Swedish Agency for Health Technology Assessment (SBU) i sin systematiska översikt fann beläggen otillräckliga för att bedöma pubertetshämning och könskorshormoner hos ungdomar. Detta är det officiella evidens- och riktlinjedokumentet — inte den kirurgiska uppföljningsstudien från 2011.

Fynd

• SBU:s systematiska översikt drog slutsatsen att befintliga vetenskapliga belägg är otillräckliga för att bedöma effekterna av pubertetsblockerare och könskorshormoner på könsdysfori, psykosocial hälsa och livskvalitet hos ungdomar.
• På gruppnivå bedömer Socialstyrelsen att riskerna med pubertetsblockerare och andra könsavvisande ingrepp sannolikt väger tyngre än den förväntade nyttan.
• Den ger en svag negativ rekommendation: pubertetsblockerare (GnRH-analoger), könskorshormoner och mastektomi får ges i undantagsfall, helst inom forskning, med dokumenterade kriterier i stil med det nederländska protokollet.
• Detta är en nationell begränsning och en rekommendation för forskningssammanhang.

Studiens syfte

Council for Choices in Health Care in Finland (COHERE / PALKO) utfärdade en rekommendation om vilka medicinska behandlingar av könsdysfori hos minderåriga som hör hemma i den offentliga vården. Forskningsdata om de behandlingarna hos minderåriga är, enligt rekommendationen, begränsade.

Fynd

• Psykosocialt stöd ska ges i skola, studenthälsa och primärvård. Psykiatrisk behandling av samtidig sjukdom ordnas lokalt; inga slutsatser kan dras om stabiliteten i det som texten kallar «gender identity» under en aktiv psykiatrisk störning.
• Diagnostik, bedömning av medicinskt behov och planering är centraliserade till HUS och TAYS. Pubertetshämning får inledas bara från fall till fall efter noggranna diagnostiska undersökningar, om det finns indikationer och inga kontraindikationer.
• Hormonella ingrepp som ändrar könskarakteristika före 18 år får övervägas bara om det som rekommendationen kallar identitet som det andra könet är bestående och orsakar svår dysfori, den unge kan förstå oåterkalleliga livslånga könskorshormoner, och inga kontraindikationer finns.
• Kirurgiska behandlingar ingår inte i behandlingsmetoderna för dysfori som texten tillskriver könsrelaterade konflikter hos minderåriga. Detta är en rekommendation för hälso- och sjukvården.